Älvan har varit borta från sin mor (och från sin far och syster) i flera dagar. Tillbringat några sommardagar med solochbadochfiskeochannatskoj ihop med sin bästa vän, hos bästa vännens farmor. Gott så. Förutom att jag längtade efter henne.
Nu är hon hemma. Med vattkoppor. När jag ringde henne igår mumlade hon något om utslag på ryggen. Jojo. Nu är hela kroppen fylld med variga eller på väg att bli variga små utslag. Som kliar infernaliskt.
Så går det när man släpper i väg sina barn. De blir sjuka. Att vattkoppor har en inkubationstid på 14 dagar, det tar jag ingen hänsyn till. Om hon varit hemma hade detta aldrig hänt, så det så!
Jaha - glad midsommar då då!
SvaraRaderaHoppas Älvan mår bättre snart!
Det blir bra. Snart. Det blir bra. Snart.
SvaraRaderaDet blir bra. Snart. Det blir bra. Snart.
Visst!
Kramar till er alla!
Då har kompisens familj något att se fram emot. Sen är det bara att hoppas att kompisens farmor har haft vattkopporna. Bältros är ingen höjdare. Bättre då att ha vattkopporna som barn.
SvaraRaderaHoppas att ni får en trevlig midsommar ändå!
Hahaha!
SvaraRaderaVar glad att hon får det i unga år. Som äldre kan det vara livsfarligt. Och kom hon hem med koppor har ju redan tid/dagar gått. Så er inkubationstid minskas med motsvarande antal dagar.
Ha vattkoppsparty. Det där man bjuder in alla barn i grannskapet som inte haft det än. ;)
SvaraRadera