tisdag 17 april 2012

Mannens mardröm kanske även är min och tack Shamrock för påminnelsen

Alltså det här med hyreslägenhet i den stora staden, det kanske ändå inte är min grej. Shamrock påminde mig om hur det är med grannar. Och plötsligt minns jag.

Som yngre valsade jag runt i andrahandsdjungeln och senare i bytauppsittförstahandskontraktsdjungeln. Jag har haft tystasnällagrannar, visst. Men jag har även haft tecnohelanattengrannar och dealaknarkiportengrannar. Och då har jag ändå bott i områden med bra eller hyfsad "status".

Den värsta grannen var den sista i den stora staden. En man som bodde med sin åldrande mor. Hon fick flytta därifrån med poliseskort. Jag vill inte ens tänka på vad som måste ha skett innanför deras väggar. Sedan yxade han sönder hela lägenheten. Tur att han inte kom in genom väggen.

Och där satt jag med en dotter på ettochetthalvt och en bebis i magen. Och fick liksom nog. Nog av grannen, av barnen på gården som lekte krig till långt fram på natten, av gatlyktornas kalla sken, av bullret och av smutsen. Så vi flyttade till landet.

Och storstaden finns kvar i mitt hjärta. Allt som var bra. Allt som var roligt. Men lugnet. Det fann jag inte riktigt där. Kanske jag passar här i myllan i alla fall.

Och det där med att vara stödfamilj. Det låter ju bra. Men jag jobbar med människor hela dagarna. Och tycker det är svårt att räcka till som det är.

Men jag har kvar min plats i Stockholms bostadskö. Och tonåringen får plats här om det verkligen strular till sig.

Född i Tvillingarnas tecken är vad jag är. Allt eller inget. Både och. Det är jag.

2 kommentarer:

  1. Blir det allt tufft beslut så får du väl göra som sonen ska göra. De skaffar en etta som övernattningslägenhet i staden när det blir för tufft på landet ute vid havet. Inte för känner dig men mellan rader så hör jag en mycket klok kvinna i sitt resonemang
    Ha det gott

    SvaraRadera
  2. Åh fy f*n....grannar ska inte ha yxor!!! Iaf inte använda dom!!

    SvaraRadera

Blir glad av en kommentar! Ibland svarar jag på den, i bland inte. Men glad det blir jag.